Dansbandet Engdahls ville spela vissa typer av låtar på danserna, men fick ändra sig. I en intervju med Dansbandsnytt berättar bandmedlemmarna om låtarna de skulle vilja spela, om vad som kommer att hända när bandet tioårsjubilerar nästa år och så varför svensk dansbandskultur borde inspireras av Finland.
Det är en lite molnig men varm onsdagseftermiddag när Dansbandsnytt träffar Engdahls i byn Stjärnsund i Hedemora kommun. Det är dags för den sista av sommarens danser i Stjärnsundsparken, och där banden själva står som arrangörer.
– Det känns kul, även om man inte skulle vilja vara arrangör alltid, säger Fredrik Engdahl. Flera som man pratar med menar att det här kanske är framtiden på vissa ställen. För om det ska bli någon dans där så kanske det är banden själva som får ta risken.
Och här i Stjärnsund är ni beredda att ta den risken…?
– Ja vi tar den risken. Det är ju ett så fint ställe, men det är ju ett utomhusställe som är väderberoende.
Men innebär det inte också en del merarbete att utöver allt annat även stå som arrangör?
– Ja men här har de löst det så praktiskt så merarbetet är väl att vi ska stå för att ha folk i entrén och så att vi får stå för annonseringen och så. Sen sköter ju föreningen om kiosken, städning och så. Det gör att vi ju inte behöver sköta allt, så det fungerar väldigt bra.
Stjärnsundsparken ligger idylliskt invid sjön Grycken, och i samband med danskvällarna väljer många besökare att komma hit med sina husbilar och husvagnar för att övernatta.
Den här sommaren blev det fyra danskvällar i parken, inte fem som det var planerat för, då Fernandoz tvingades ställa in på grund av sjukdom.
Stora Folkparksdansen – ”En höjdpunkt”
För Engdahls har det varit en bra sommar, och med högre publiksiffror så ökar motivationen och glädjen ytterligare. En av sommarens höjdpunkter är nära förestående – Stora Folkparksdansen i Mariestad på fredag i nästa vecka.
– Det ska bli så roligt, och det är också en liten fjäder i hatten att få vara med där, säger Lars-Göran ”Gas” Petersson. Det är ändå åtta bra och stora band som spelar där under två dagar.
Engdahls spelar på fredagen i ”Rotundan” tillsammans med Streaplers, samtidigt som Allstars och Wahlströms spelar i ”Jubileumsteatern”.
– Ja det ska bli så roligt att få spela tillsammans med såna giganter som Streaplers, som ju fyller 65 år i år.
– Och det är ju extra roligt, fyller Staffan Ekström i, när arrangörer både satsar på modernt och moget samtidigt. Och då blir det en mer blandad publik på dansbanorna och inte så uppdelat som det kan bli annars.
”Vi borde lära av Finland”
För att få en större blandning av publik, både yngre och äldre, så finns det en hel del att inspireras av från vårt grannland i öster, hävdar Lars-Göran ”Gas” Petersson.
– Ja det finns en del att lära från Finland. När vi var och spelade i Klacken i maj (nordväst om Vasa) så var det 1200 personer i publiken, och det var mycket ungdomar och mycket äldre personer där. Det var trubadur, det var nån mer som sjöng och så kom de in och dansade till oss – alla tillsammans.
– Att kunna umgås gemensamt, yngre och äldre, kan bli så himla bra på såna här nöjesställen.
Låtarna som Engdahls ville spela
Nästa år är det tio år sedan Engdahls bildades. Nu planerar bandmedlemmarna för hur tioårsjubiléet ska bli. Och det kommer förmodligen att bli i Lomma.
– Ja i maj nästa år ska vi ha ett jippo, berättar ”Gas”. Men vi får återkomma lite längre fram med exakt när och hur….
Om ni blickar tillbaka till år 2015 när ni startade Engdahls…..blev det som ni hade tänkt?
– Ja det blev lite bättre faktiskt, säger Fredrik. Vi blev nog mer populära än vad vi hade räknat med.
– Men vi fick ändra stil lite grann, fyller ”Gas” i.
– Ja så är det. Vi började med en mer blandad musikstil där vi också spelade en del lite tuffare låtar.
Men det fick ni justera alltså?
– Ja när det gällde tempona…
Hur kändes det då?
– Tja, vi anpassade oss för dansen. Men det är många låtar som vi älskar och skulle vilja lira, men det funkar inte, förklarar Fredrik. Det är också vissa takter… Man får inte spela låtar som går för snabbt och inte låtar som går för långsamt. Och så finns det ju massor av låtar med 6/8-takt som är så jäkla bra, så man hade ju önskat att man hade kunnat blanda lite mer…
Säg någon låt som ni gärna skulle vilja spela men som ni har valt bort från repertoaren….
– ”When a man loves a woman”. En jättefin låt. Och ”Jag trodde änglarna fanns”…. En kanonbra låt, men man kan inte dansa till den….
– Men jag vet ju att det finns vissa i branschen som säger att man ska göra sin grej, och jag beundrar till exempel Callinaz, för de spelar det som de tycker om, och de har verkligen lyckats med det!
Kan det vara så att ni lyssnar lite för mycket på publikens åsikter?
– Ja det tror jag över lag. Det hade varit bättre om vi hade tio dansband som spelade helt olika…. Sina helt egna grejer… Men frågan är om man vågar chansa av rädsla för att publiken inte ska komma…
Det här jubileumsåret, nästa år, kommer det att bli ett år när ni trots allt tänjer på gränserna lite mer?
– Haha…jag vet inte… Vi kanske kastar in nån reggaelåt….(Skratt)
/NIKLAS LINDH, REPORTER
